Uppväxten

Isalm
Direkt när barnet är fött anses hon/han vara med i religionen. Barnet tvättas och sedan viskar föräldrarna en bön i var öra. Detta är den första cermonin för ett mulimskt barn. När barnet är sju dagar gammalt hålls dopet eller Aqiqa som det kallas. Allt barnets hår klippas av och vägs, så mycket håret väger så mycket silver görs och ges till de fattiga. Pojkarna blir också omskurna precis som i judendomen. Och precis som i judendomen lär sig muslimerna om den i slamska tron i moske'n, där lär dig sig också att läsa och skriva.

I isalm finns det ingen speciell cermoni som bekräftar att hon/han är vuxen. Men om man skulle fråga en muslimsk mamma när hennes barn är redo att följa ismals alla regler, visa respekt för de vuxna och leva som en vuxen skulle hon antagligen säga vid 13års åldern.

Om man jämför de två religionerna så tycker jag att dem är ganska lika, dem har samma mönster. T.ex. att barnet ingår i religionen direkt efter födslen och att de får gå i snyagogan/mosken'n för att lära sig o sin tro och att läsa och skriva.
Jag skulle aldrig kunna tänka mig att gå i kyrkan samtidigt som jag hade alla andra ämnen, t.ex. so och engelska.

Det känns väldigt religiöst och lite gammalmodigt, denna typen av undervisning känns utdöd ut i kristendomen.
Det kan ses som lite töntigt att gå i kyrkan här hemma, medans det, t.ex. Saudiarabien, är helt normalt för en 15åring att gå till moske'n en vanlig onsdags eftermiddag och be. Hur har det blivit så här?

Hanna